Längtan efter liten

Vet inte om jag har skrivit om detta tidigare. Min facebook-boom. Det är i snitt en per vecka som via facebook outar graviditet eller blivit mamma/pappa. Och då har jag inte särskilt många vänner på fejjan, typ 140 stycken. Jag blir galen och varje gång hugger det i hjärtat och jag tänker, fan det ska vara min tur snart att få outa. Nu har jag även en radar för gravida eftersom det upptar ganska mycket av mina tankar, ganska ofta. Senast igår var det en som hintade om att hon var gravid och det kan göra mig så sjukt bitter och förstöra en hel kväll, tur att jag var ensam hemma och kunde vara ifred med mina bittra tankar.

Jag borde vara upprymd, vilket jag också är inför min egen ruvning, men ibland kan en inloggning på facebook förstöra ett lyckorus.