Juldagen.

De senaste typ fyra åren har jag åkt till min bästa väns familj på juldagen, 10 mil bort, och ätit middag och umgåtts. Hennes familj ligger mig varmt om hjärtat och de är verkligen trevliga och omtänksamma, speciellt hennes föräldrar.

I år har jag ingen lust, dels sprutar hon och hennes syskon ur sig ungar, totalt 6 stycken, varav tre stycken är under 3 år, och dels blir det så uppenbart för mig att det borde vara jag som umgås med min familj med barn och mormor med flera. Men nu är det inte så. Kanske nästa år, eller året därpå.

Igår tog hon iaf upp det och jag avböjde, kanske borde jag själv sagt något. Men jag har inte orkat, traditioner är jobbiga att bryta. Men barnlöshetstraditionen kommer inte att vara jobbig att bryta.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0